bitterfitta?

Gud så lätt jag skulle kunna bli bitter nu. Allt går verkligen åt skogen, precis allt. MEN jag tänker inte bli bitter! ALDRIG! Istället biter jag ihop och härdar ut, jag ska spöa skiten ur alla motgångar och ta mej ur detta tusen gånger starkare än innan. Ja, det är precis vad jag ska göra.

Separationen... Vi får se vad som händer, har knappt hunnit känna efter vad jag vill, vad jag känner. Men det löser sig på det ena sättet eller andra. Jag vet bara att jag längtar efter att få vara jag, få göra det jag vill, när jag vill. Jag har aldrig längtat efter att vara själv tidigare, men nu gör jag det. Jag vill ge mej och barnen ett liv att trivas med, utan besvikelser och kaos. Ett hem att trivas i, vårat eget hem... 

 Och apropå hem... Vattenskadan, den står på tork nu. Luftavfuktare står och dönar dygnet runt, låter som dammsugare. Eftersom sovrummet och rummet bredvid är rivet så sover jag på soffan. Försäkringen täcker rivning och återuppbyggnad men inte röret som gått sönder och rörmokarens jobb, så vi får väl se hur dyrt det blir...

Och apropå skador så har bilen gått sönder. Yay. Ska till bilmetro idag och kolla om dom kan byta tändspolarna gratis för det är tydligen nåt fel på vissa tändspolar i den bilmodellen jag har så dom ska byta ut dom utan kostnad, håll tummarna för att det är det som är felet och att det är dom tändspolarna som sitter i min bil, annars blir det dyrt.

Och apropå alla utgifter så gick mitt vik på jobbet ut den sista augusti så nu går jag bara på timmar. Inte så kul när man har hus, två barn, vattenskada, trasig bil och en hel hög med räkningar varje månad. Men det är bara att vända på varenda krona och göra det bästa av situationen. Och när man går på timmar blir det mest helger och kvällar, vilket betyder att man måste ha nån som kan passa barnen åt en när man jobbar...

Och apropå barnpassning så blev det plötsligt svårare på den fronten. Igen. Men denna gången orkar jag inte engagera mej, jag orkar inte försöka rädda människan. Jag är bara less nu, less över vad barnen får utstå. Glädje och besvikelse om vartannat. Dom orkar inte heller mer, det sa M i förrgår. Hoppas personen själv tar tag i detta nu och söker vård...

Och apropå vården så har jag fått en knöl. Har haft den ett tag men den har inte stört mej särskilt tidigare. Men sedan ca en vecka har den blivit betydligt större och ömmar rejält. Ringde vårdcentalen idag så väntar på att dom ska ringa upp. Det är nog ingen "sån" knöl, tror mer på att det har med implantaten att göra, kanske en kapselbildning eller nåt men vill ändå kolla upp det. Och idag fick jag hög feber, men är inge förkyld alls så det kanske hänger ihop med knölen. Ja, skit samma, doktorn får ställa diagnosen.

Som ni ser är motgångarna många nu, men det överlever vi.


long time, no seen...

Hej!

Sjukt längesen sist, ska försöka komma igång igen med bloggen. Saknar den lite och nu händer det sådär mycket i livet igen och då är det skönt att skriva av sig. Det har varit alldeles för mycket kaos nu... separation, vattenläcka, pengar och jobb. :( Men detta ska vi oxå överleva, jag och mina busfrön. Har vi klarat oss igenom allt annat så ska detta passera ganska lätt. Jag förklarar allt imorn eller nåt, just nu är det alldeles för mycket i huvudet. Meeen, skam den som blir bitter! :)

ps. Sveriges största skvallerblogg gossips.se är tillbaka på http://juicygossip.se  :)


stark

Jag känner mej tom, nästintill död. Jag är utmattad både psykiskt och fysiskt.

Barnen har varit sjuka konstant i över en månad, både vattkoppor, streptokocker och körtelfeber. På det har jag jobbat 100%. Och utöver det har det varit en jävla resa med en anhörig. Man har hunnit med hela känsloskalan, oro, ilska, glädje, lättnad, fruktan, bitterhet, stress.... ja allt.

Nu har jag iaf fått vila i två dagar eftersom jag själv oxå blev kaaaanonsjuk. Men till helgen ska jag vara på fötter och jobba igen. Och jag orkar inte vara trött och dränerad på alla känslor längre. Jag tänker må bra och vara glad. Jag tänker hitta tillbaka till mej själv igen.

Life isn´t about waiting for the storm to pass, it´s about learning to dance in the rain.

vårkänslor!

Hääj

Det är typ enmiljon minusgrader ute. Iaf 15 minusgrader, och sjuuuuukt mycket snö! Verkligen massor av snö, men ändå har jag såna vårkänslor i kroppen! Det känns att vi går mot vår och det är helt underbart! Solen strålar och det är ljust som aldrig förr ute! Åh vad underbart! Inte lika underbart att solstrålarna som kommer in genom fönstret påminner mej om hur mycket jag måste damma här hemma... Men det problemet glömmer vi en stund, för snart ska vi ut och åka pulka.

Igår var den västa otursdagen i mitt liv tror jag. Det började redan kl 05.15 när jag skulle gå upp på övervåningen, jag snavade i trappen och drämde ner knät rakt på kanten av ett trappsteg. AJ! Det var nära att hakan fick sig en smäll oxå, men det lyckades jag iaf förhindra. Tack för det.
Jag svor lite och drog på mej ytterkläderna och mina vita sneakers. När jag skulle öppna ytterdörren så gick den inte upp, det kändes som nån stod utanför dörren och höll emot, så jag drog en fetingtackling på dörren och den flög upp.. och jag flög ut. Ut i snön! Plums ner i 50 cm snö med bara sneakers på fötterna. KALLT var det och blöt blev jag, men jag hade inte tid att gå in och byta.
Cykelvägen till busshållsplatsen hade inte blivit plogad så när jag väl kom fram så var jag blöt ända upp på vaderna. Jag ställde mej och väntade på bussen. Jag väntade och väntade, började tappa känseln i fötterna och väntade lite till. Ingen buss kom. Så jag fick vänta 20 minuter på nästa buss.
När den väl kom så frågade jag om vi hann till stationen innan falubussen åkte iväg. Chauffören svarade lungt att det var ingen fara, vi skulle hinna fram. Det var ju skönt. MEN när vi svänger in på stationen så möter vi falubussen påväg iväg. GAAAAH! Och den jävla skitkorven till chaufför vägrade anropa falubussen och be honom vänta. Så jag svor lite till och fick vänta på stationen 20 minuter till på nästa falubuss.
När den väl kom var jag så genomfrusen så jag trodde att jag redan dött. Väl inne på bussen försökte jag slappna av och påminna mej själv om att jag fortfarande lever.
När vi var framme i falun och åkte vidare mot mitt jobb så fick bussen veja för en annan buss och vad händer, självklart kör vi fast. Såå... Där stod vi i en kvart och gungade fram och tillbaka. Mysigt.

På jobbet gick det inge bättre heller. Jag hade glömt maten hemma på bänken, misslyckades med varenda provtagning och snuset tog slut. Vansinne.
På vägen hem från jobbet skulle jag köpa nytt snus. I blöta skor skyndade jag mej in på konsum innan bussen skulle komma. Humöret var sådär lagomt bittert. Jag ber om en snusdosa och drar kortet. Men nej, det gick inte. Efter tre försök fick jag ge upp och skynda till bussen istället. När jag kommer ut från affärn åker bussen. Yay! Vänta på nästa buss.

Hemma möttes jag av grinig karl och vilda barn. Underbart. Vi fick besök av barnens farmor och farbror på kvällen, det var iaf jättemysigt! Men min karl skulle rita upp en grej så han lånade min dator för att ta fram bilden. En halvtimme senare kommer han tillbaka med datorn och ser snopen ut. Den hade fått virus. Wohoo... precis vad som fattades för att göra dagen fulländad. Jag satt i sju timmar och bråkade med den innan viruset var borta.

Idag SKA det bli en bra dag!

KALAS

Grattis älskade skitungen min! <3

Mormor sussie har nyss varit här på födelsedagsfika och paketöppning och nu inväntar vi resten av gästerna. M blev ööööverlycklig när han fick sin cykel, vi hade gjort en skattjakt så han fick leta lappar med ledtrådar över hela huset, det tyckte båda grabbarna var hur roligt som helst. :) De andra paketen han fick var oxå populära, speciellt bandyklubban och bollarna. Dom är inte lika populära hos mej och D dock... Snart krossas en lykta, det vet då jag det så som M svingar klubban här inne. :) Av mormor, morfar, moster och kusinerna fick han jättebra och roliga kunskapsspel till datorn. Man får lära sig engelsa och matte och grammatik och sånt. Mycket roligt och uppskattat! Och så fick han backpackerspelen. ROOOOOLIGT! :)

Nu hinner jag inte skriva mer, ska kalasa vidare!

PUSS

vattkoppor och födelsedag

Hej!

Kom på nu att det var ett tag sen jag bloggade. Men jag är ju lite sådär... när jag har nåt som gnager i huvudet eller nåt roligt jag bara måste berätta, då bloggar jag.

M fick vattkoppor i fredags, äntligen! Vill ju att dom ska ha det när dom är så unga som möjligt så det bir lindrigare för de små liven. Han har prickar överallt, till och med på ögonlocken och snoppen. Stackarn! Men han är så duktig och kämpar på. En snäll doktor på mitt jobb skrev ut anti-kli medicin åt honom. Tack! :)
T har klarat sig än så länge, lite feber nån natt och sådär men inga blåsor ännu. Båda barnen är iaf hemma denna vecka för säkerhets skull.

Idag och imorn är jag ledig och det var ju perfekt för M fyller 7 stoooora år imorn. Fatta, 7 år!  Jag har inga bebisar längre. Det är galet hur fort tiden går! Iaf så har denna dag mest bestått av storstädning och bakning. Det blev misslyckade havreflarn som åkte i soptunnan (hur fan kan man misslyckas med havreflarn?!), kolakakor (med en 1dl sirap istället för 1msk, vad äre för fel med mej?), och kanelbullar (som blev lyckade, wohoo!). Två tårtot ska bakas imorn, önska mej lycka till.

Nu sitter älsk och skruvar ihop cykeln som ska stå så fint i TV rummet imorn när vi väcker M. Den är så fiiiin! Vad lycklig han kommer bli! :) Jag har precis slagit in resten av paketen. Presenten från deras farmor blev en riktig hit och det gissar jag att den från far deras oxå kommer att bli.

Näe, om man skulle sova sig lite kanske. Är så trött så jag somnar här med datorn i famnen snart.

Nu i veckan kommer det hända bra och viktiga grejer. Nu håller vi tummarna för att allt går bra!

PUSS



jobba sig lite

Jaha, min lediga helg blev en jobbhelg ändå. Men vad gör det? Pengarna är varmt välkomna in på mitt konto. :)
En aning drygt var det dock att kliva upp i morse efter en timmes sömn. Men det är bara att bita ihop. Det var en lugn och skön dag på jobbet iaf. Nu sitter jag och tittar på grabbarna, dom leker och stojar som två riktiga vildar. Gofisar! D är nere i källaren och kämpar på. <3

Nej, vet ni.... Nu tänker jag stänga av min telefon och lägga ifrån mej datorn för jag har en hel del att ta itu med.

Puss på er.




TGIF

Nu SKA det bli en mysig helg! Det vet då jag det!

M är hemma idag för han hade sån krupphosta i natt, stackaren. Men gud vilken mysig morgon det blev. Frukost med alla mina fina och sen la jag mej i soffan och kollade bompa med barnen, då hämtade M ett täcke och bäddade ner mej sen satte han sig bakom mej och killade mej på ryggen och fixade med mitt hår. Han är så goooo! Och T överöste mej med pussar och kärlek. Åh, jag är så lycklig som har mina små!

Vi har bara slöat hela förmiddagen, det behövdes verkligen. Nu sitter barnen och ritar fina teckningar och D står vid spisen. :) Jag ligger nog kvar i soffan och grisar i några minuter till.

En killkompis skickade ett mail till mej nyss och frågade om jag och D ville med på en rolig grej i vår och det vill vi verkligen! Det är så underbart med kompisar som styr upp roliga saker. Och vi skulle verkligen behöva komma iväg en sväng. Men vi får se hur det ser ut då, svårt att planera nåt. Men vi håller tummarna!

På tisdag ska jag och barnen åka till leklandet med J och hennes lilla busfrö. Det ska bli så kul! Har inte träffat J på ett år. Känns kul när man börjar få upp kontakten med gamla vänner igen. :) Barnen har nedräkning nu.

Jaa, jag vet att det har varit mycket depp och negativt i min blogg på sistånde, men det är inte alltid lätt att hålla humöret och modet uppe. Men inatt låg jag och tänkte och funderade och det är ju bara jag som kan ändra mitt liv. Det är bara jag som kan bestämma vilka människor som ska påverka mej och vilka jag vill ha i mitt och barnens liv. Och jag börjar inse vilka som verkligen är värda det och vilka som ska bort. Det blir en rejäl vårstädning nu! Ut med skiten! :)

Nu ska det ätas mat!

PUSS


vänner?

Ibland blir man lite trött på folk som inte kan bete sig. Folk som säger sig vara ens vänner men som sparkar en i huvudet när man ligger ner. Har inte tid med sånt folk. Lämna mej och oss ifred. Tack.

Iaf så har denna vecka gått både upp och ner. Mycket kravel har det varit, men oxå mycket mys. I tisdags hade barnen taekwondo och dom börjar komma in i det ordentligt. Efter träningen åkte vi och käkade på max med deras kusiner och faster och ingifta farbror. Det var så roligt, barnen hade sjuuukt kul och vi vuxna oxå.

I onsdags blev det BVC med T och det gick jättebra, han är en stor kille nu. :) Nästa vecka blir det vaccination för honom. När vi kom hem från BVC så var två av kusinerna och faster och farbror hemma hos oss. Vi hade massa kul och åt mindre god mat. :) Efter en hel del bus, lite utbrott, en sminkstund och några tårar så var det dags att säga hej då till dom. När M kom hem från skolan hade han en kompis med sig och det var roligt. Jag jobbar med kompisens mamma. :) När kompisens mamma kom för att hämta blev hon kvar på lite fika och tjöt. Trevligt!

Idag kom S och hennes lilla sötnöt hit, det var oxå sjukt mysigt. Vi fikade massa gött, lekte, åt pannkakor med glass och pratade om allt mellan himmel och jord. En mycket trevlig dag som måste göras om snarast! :)

Iaf så måste jag skriva en sak till. Jag är så glad att barnens faster och hennes karl finns. Dom är fiiiina människor. Och det märks på barnen hur kul dom tycker det är när vi gör saker tillsammans. Det är lycka det.

Nu ska jag vara lite romantisk och snooosa på min karl. <3

issues

Så jävla trasig jag känner mej. Trött och sliten... Fem dagars jobb i sträck med ungefär tre timmars sömn per natt och huvudbry till tusen är ingen bra kombination. Jag går som en zombie. Försöker vara glad och tänka positivt men motgångarna slår en på käften så fort man försöker sig på ett leende. Man rasar en sväng, snyftar, torkar tårarna och biter ihop igen. Hur länge orkar man det?

Även om jag försöker släppa det och bara fokusera på mej och dom så sitter det där och gnager i mitt huvud, som en jävla meningit. Tänk om det fanns antibiotika mot sånt här. Jag VET att jag inte kan rädda en annan människa om den inte vill bli räddad, jag VET att jag inte kan tvinga andra att engagera sig i det, jag VET att jag inte kan ta smärtan från alla inblandade och trolla bort den. Det jag inte vet är hur detta ska sluta och det är den ovissheten som skrämmer slag på mej.

Och sen har vi resten av mina bekymmer, men dom stoppar vi i lådan ett tag.

Nu ska jag snooosa på mina sovande fina pojkar, sen är det dags för sängen. Imorn är det jobb igen.

kaos

ibland blir det kaos. Nu är det så. Men det går över. Jag vet iaf att jag har gjort det jag kan för att styra upp det mesta. Mer kan jag inte göra nu.

Helgen består av jobb. Kväll igår, kväll idag och dag imorn. Sen blir det kväll på måndag och tisdag med. Busy woman. Jag borde väl sova, ska upp om fem timmar, men det är för mycket i skallen just nu. Jag har faktiskt så mycket i skallen så jag skriver inget mer här idag. Risken finns att det blir ett sju meter långt inlägg.

En sak bara... Tack älskling för det fina du gjorde idag. Det visar att du har ett stort hjärta. För er som läser så kan jag informera om att när jag kom hem från jobbet möttes jag av två nybadade glada barn som hade filmkväll med ostkrokar och läsk. T var ivrig och ville visa sitt rum så jag följde med och kollade, där hade älsk ställt in en ny fin säng och hängt upp fem inramade foton över sängen. Det var ett foto på T i guldram och runt om hängde foton på M, mej, Hector och på barnens pappa. M ska få en ny säng han oxå och foton på väggen så fort vi fixat fler ramar och säng. Gud så fint och omtänksamt av älsklingen min. Tack, du är underbar för barnen och det värmde sååå i mammahjärtat.

Så, nu fick jag skryta lite. God natt och på återseende.




.

Hej.

Helgen blev bra trots alla omständigheter.

I fredags åkte jag och barnen på Taekwondo tillsammans med deras söta kusiner och faster. Det var jätteroligt och dom var sååå duktiga! T ville ta nån paus emellanåt när det blev för dryga uppgifter, men han kämpade på fint :) M var jtteduktig och körde hela passet, precis som sina kusiner. :)
På kvällen var barnen lite oroliga och kunde inte somna så vi hyrde film i tv:n och hade myspys. Mina små fina...
Tillslut somnade dom och jag var så trött så jag dog nästan, men ingen sömn blev det den natten. Det ringde och pep i telefonen och det blev lite mycket av allt.
En nära vän till barnens pappa hade hittats död. Tragiskt. Vila i frid David.

Upp tidigt som tusan på lördagen och jobba, det var faktiskt ingen drömdag på jobbet efter en dramatisk fredag och sömnlös natt. Men det gick ändå. Tur man har underbara arbetskamrater. Direkt efter jobbet åkte jag och barnen till mamma och pappa i sommarstugan och spenderade natten där. Vi hade jättemysigt och lekte roliga lekar. Det var så skönt och avkopplande. Tack mamma och pappa.

Igår åkte vi och hälsade på bror min och hans fruga, och så fick vi fika hos farmor. Sen blev det ett snabbt stopp hos barnens pappa. Kolla läget lite, köra honom till affärn, hämta lite grejer och låta barnen kramas med honom.

Väl hemma möttes jag av en bakfull karl. Underbart.

Tack mamma, syster och Fia för dom fina kommentarerna, ni är bäst. All kärlek till er.

Fia, du är underbar. <3

Nu ska jag göra middag till mina killar.

trött på det.


Sluta göra oss illa, sluta kräva vårt engagemang. Sluta lova det du aldrig kommer kunna hålla och sluta ljuga för de som finns för dej. Sluta stjäla energi och kärlek som du inte förtjänar. Sluta hota, skrika, gråta, ömka, begära, förvänta, manipulera... SLUTA! 

När du väl finns där så är du underbar, älskad och uppskattad som få. Men du finns bara där när du känner för det och det räcker inte! Så därför ber jag dej, lämna oss ifred. Låt mej och dom släppa dej. Låt oss gå vidare. Läka. Ge dom chansen att bli hela. Trygga.  

Du har redan förlorat allt, ALLT, en gång. Du fick en andra chans. Det är få förunnat.... Du skulle ha greppat hårt om den och kämpat i resten av ditt liv för att aldrig förlora den igen. Men istället valde du att släppa den. Det finns inga genvägar, du kan inte leva båda liven. Jag kan inte vara svag längre. Det jag gör nu gör så jäävla ont så du anar inte, ångesten väller upp inom mej, men jag vet att jag gör rätt.

Du sitter och tycker synd om dej själv nu, men du vet vilka som egentligen betalar priset för detta. Och du kan inte skylla ifrån dej. Det är INGEN annans fel än ditt eget. Det är dina val som förde oss hit. 

Jag släpper dej gång på gång men lyckas alltid falla tillbaka i empatiträsket. Men inte denna gång. Aldrig mer. Det är inte dej det är synd om, det är inte du som är offret. Det är dom.

Hoppet är det sista som överger en och jag tänker aldrig sluta hoppas på att du kommer till insikt, att du förstår att den enda som kan ändra på ditt liv och din situation är du. DU! Men jag kommer inte kämpa för det längre. Istället tänker jag göra allt, precis allt i min makt, för att ha trygghet, glädje, kärlek och ärlighet mitt och deras liv. För vi förtjänar att vara lyckliga.


LYCKA

Fyfan vad glad jag är!

i början av december sökte jag ett vik på mitt jobb, det var ett heltidsvik på 7 månader. Jag väntade hela december på svar och till en början lät det väldigt positivt men i mellandagarna ringde min chef och sa att det var folk på företrädeslistan och dom fick lov att föla reglerna. Jag blev så ledsen! Men jag skulle iaf få gå en månad på det viket innan tjejen som skulle få viket kunde börja, så jag försökte vara glad för det jag fick. Jag skulle få gå mellan 1:a februari till 1:a mars så fram tills dess skulle ja köra på med mina timmar. Så idag när jag låg i soffan och slappade så ringde min chef. Hon sa att hon skulle vara på massa olika möten imorn så hon hade förberett ett anställningsavtal som jag skulle skriva under när jag kom till jobbet. Så här gick det till:

Chef: Jag lägger anställningsavtalet på kontoret så kan du komma in och skriva under det, okej?
Jag:   Ja, det blir jättebra.
Chef: Vad bra, ska bara dubbelkolla med dej nu över telefon att allt stämmer.
Jag:   Okej.
Chef: Vik, 100%, från 1:a februari till 31:a augusti...
Jag:   Nej, 1:a februari till 1:a mars var det.
Chef: Ja, eller 1:a februari till 31:a augusti, skulle det fungera?
Jag:   VA!? VAAAAA?! Men... Hur menar du? Är det sant?!
Chef: Ja, hahahaha, jag fixade det! Vill du ha det?
Jag:   ÅÅÅÅÅHH, nu gråter jag! Buhäääää, snyft, böl, jaaa jag vill ha det, tack, snyft!
Chef: Nu börjar jag oxå böla ju, skärp dej och hämta en handduk och snyt dej!


Hahahahaha! WOHOOOOO! Jag fick det! JAAAAG FICK DEEEEET! Fattar ni?! Det gör inte jag! Åh, jag är så lycklig!

Mitt hjärta slår i 280 och jag ska fira med champagne i helgen, det kan ni ge er fan på! Jag vet, det är inget fast jobb, det är bara ett vik, men det skiter jag i, för det är världens bästa vik på världens bästa jobb och jag kommer äntligen få veta när jag ska jobba, jag kommer ha ett schema! VA! Åh, jag är så lycklig!




Duktiga jag

Hej!

Gud vad ljus och fin min blogg är! :) Love it!

I fredags jobbade jag, som vanligt. Men D kom och hämtade mej lite tidigare från jobbet för vi skulle ut på äventyr. Första stopp blev i Hedemora där vi lämnade hundarna till Nattie. Hon var så snäll och ställde upp som hundvakt över helgen. Tack för det! <3
Sen for vi vidare till Nyköping där vi spenderade helgen med D´s pappa och hans fruga. Det blev en mycket trevlig helg med sjuuuukt god mat och roligt sällskap. Det var faktiskt skönt att komma iväg lite, men borta bra och hemma bäst är då så sant som det är sagt. Underbart att vara hemma igen. En stund efter att vi kommit hem igår så kom mina småkillar. D skulle tatuera så jag och barnen hyrde en film och hade myspys, sen blev det en dusch och en vända in i bastun. Det var så skönt! När barnen hade somnat och D var klar med gaddandet skämde han bort mej med hemlagad plankstek. MUMS! Oxfilé är fan det godaste köttet ever.

I morse var jag uppe tidigt som fan och fixade ordning kläder inför barnens skolstart, packade M´s ryggsäck och gjorde frukost. Sen väckte jag barnen och vi åt och planerade dagen med skola, dagis och allt. Grabbarna tyckte att det skulle bli så kul att träffa alla kompisar igen. När frukosten var uppäten så packade vi på oss alla kläder och åkte till skolan. Väl framme var det helt dött. Inte en människa så lång ögat kunde nå. Jag parkerade bilen och väntade en stund, vi var så tidiga så jag tänkte att det kanske kommer folk snart. Men ingen dök upp... Jag ringde och väckte D och bad honom kolla lappen på frysen där det sår alla terminstider. Självklart är det imorn skolan börjar. Bra där. Jag kan jag... Såå, det var minsann bara att åka hem igen. Jävla korkat att starta terminen på en tisdag! Varför inte bara göra det på måndagen?! GAH!

Jaja, vi fick iaf en extra ledig och mysig dag med barnen. Och fint väder är det! Sol och nån plusgrad. Vårkänslorna rusar genom kroppen! Och det är ju dumt, för snart kommer väl mer snö och enmiljon minusgrader igen.

Nu är barnen ute och leker och jag ska snart oxå bege mej ut. Sätta mej mot väggen med näsan i vädret och njuta. D ska tatuera.

Puss på er



IGEN! :)

Tack igen systeryster! :)

Nu blev det fint som fan! :) Åh, vad lycklig jag är! Gulledu! Älskar dej!

TACK!

Tack tack och tusen tack älskade systra mi som överraskade mej idag med en sån jääävla fin design på min blogg! Du är ju bara bäst! :) TACK! Jag älskar designen, men inte tjejen på bilden. Jag ser polsk ut, men det är kanske så jag ser ut :) hahahah! Gud vad gulligt av dej sis! All kärlek till dej!

Nu fick jag ju till och med lust att blogga igen! :)

Det har inte hänt mycket spännande sen sist jag skrev. Barnen firade jul hos deras far, så det var inte en sån spännande jul för min del. :( Men veckan efter jul var rolig för då kom bästa syster och hennes äldsta lilla skräp upp och vi tog en dag på kupolen med barnen och sen firade vi jul med min familj på kvällen. Det var mysigt och trevligt men lillebror och hans fruga saknades på julfirandet. De små grisarna var i sälen och lyxade till det. :)

Sen har jag väl mest jobbat och när jag inte har jobbat så har jag lekt med busfröna. Vi tog en familjedag och bowlade och gick på bio, det var mysigt som fan. Borde göras minst en gång i månaden.

Jag och D råkade riva ner gipstaket i köket och matsalen en dag här, eftersom jag drömde en natt att det skulle vara fin råspont där under. Jag och mina jävla idéer. Men denna gången gick det iaf bra för det var fin råspont där, så nu är den vitmålad och elegant. Det blir fint här hemma. :)

Idag åkte barnen till deras pappa och där ska dom stanna över helgen. Det blev en extradag eftersom det är jullov och dom saknade pappa sååååå mycket. Hoppas dom får en bra och mysig helg. Jag har jobbat som fan denna vecka och imorn ska jag oxå jobba, sen på eftermiddagen bär det av till nyköping. Jag och D ska hälsa på hans pappa. Jag vet inte helt säkert ännu om jag ska följa. Ibland kan det ju vara nyttigt att komma ifrån varandra lite oxå. Men vi får se hur det blir.

Nu ska jag iaf tvätta lite mer kläder och sno ihop en måltid.

Tack igen syster, du är underbar! <3

Puss på er



dålig

jag är så dålig på att skriva nu, men det är bara för att mitt liv inte är så spännande. Samma sak varje dag. Sova, jobba, äta, mysa och sen sova igen, så det känns onödigt att uppdatera här varje dag, tror att ni skulle tröttna ganska snart. :)

Ja, nu har jag skrivit det, det tog bara nån vecka eller två att få tummen ur. :)

Nu; sova!

PUSS

önskelista

Här kommer min önskelista. Barnens kommer upp här på bloggen imorn.

* presentkort på kupolen.

Ja, det är bara det jag önskar mej. :) Kupolenpresenkortet är ju sjukt bra för det fungerar i alla affärer så då kan man välja och vraka. :) Och istället för att önska mej prylar så är det bättre att jag önskar mej presentkort så jag kan köpa precis det jag vill ha.

Fy fasen vilken arbetsvecka jag har haft! Det blev natt måndag-tisdag, natt tisdag-onsdag, dagtur torsdag, dagtur fredag, kvällstur lördag och kvällstur idag. PUH! Tur att jag har det bästa jobbet i världen så det alltid känns lika roligt att gå dit!

Imorn är jag ledig, men jag ska ringa dit och tjata lite så jag får mer jobb i veckan. Har bara torsdag inbokad för jobb än så länge.

Mina små busfrön har spenderat helgen hos deras farmor. Mys det. Skönt att ha dom hemma igen. Dom sov nu när jag kom hem, men jag pussade lite på dom ändå. Imorn blir det mys till tusen efter skolan och dagis!

Hoppas ni har haft en underbar helg!



bla bla bla

Fyfan vad tråkigt jag har! Idag är det verkligen söndag! Barnen är halvgriniga och rastlösa fast jag försöker sysselsätta dom med en miljon olika saker, Danny är lagomt bakis och hängig, hunden är dryg som få och jag får inte en sekunds ro. Vart jag än vänder mej så är det suckar och gnäll... Tänk om jag bara för en dag, en dag, slapp underhålla alla och komma på saker att göra. Om familjen kunde roa sig själva eller komma på nåt kul att spendera dagen med. Men icke. Istället kommer barnen, Danny och hunden och sätter sig runt mej och tittar på mej, suckar, tittar ännu mer på mej, gnäller hur tråkigt allt är och suckar igen... Men jag känner ingen press på mej, nej nej... absolut inte.

Förlåt att jag är så tjejsurig just nu, det går över. Är bara lite trött på dom här tråkdagarna. Vill ha lite spontanitet och en smula uppskattning.

Jaja, nog om det.

GRATTIS fina bästa pappa på fars dag! Jag älskar dej högt. Tack för att du alltid finns där och ställer upp. Och ett extra stort tack för att du står ut med mitt humör och mina inte alltid så intelligenta val och idéer. <3

Nu ska jag fanimej baka, det är terapi det. Kolakakor blir det.

Tidigare inlägg
RSS 2.0